Störningsanalys är avgörande för att kunna förbättra elnätets hälsa, både kortsiktigt operativt och genom strategisk planering. Det är dock inte alltid självklart hur analysen ska göras för att få ut bästa resultat för just din verksamhet. För att maxa ditt arbete med datan, har elkraftsingenjör Victor Bagge samlat fem användbara tips för att arbeta med störningsanalys.

1.Samla ihop grundläggande information från händelsen för framtida bruk. 

Även om det inte finns tid för, eller bedöms finnas behov av en djupare analys av en händelse för tillfället, så sparar detta mycket tid vid exempelvis en återkommande störning av liknande slag. Arbetet kan underlättas av standardiserat arbetssätt och system som tillåter enkel åtkomst till informationen.

2.Låt syftet med analysen styra arbetsgången. 

En del grunddata är alltid av nytta, som exempelvis exakt tidpunkt och berörda anläggningsdelar. Annat kan vara av mer eller mindre vikt beroende på situationen. Om händelsen exempelvis är en bortkoppling av hela stationen av nollpunktsspänningsskyddet så är jordfelsrelaterade strömmar och spänningar högintressanta, liksom att konstatera hur arbetet med omkopplingar för att isolera felet gick till.

3.Förenkla din hantering av händelselistor.

När det gäller händelselistor från störningar kan dessa ofta vara svåröverskådliga, särskilt om mer än en fördelningsstation är berörd. Förutsatt att tidsstämplingarna går att jämföra mellan de olika stationerna, kan händelserna hanteras i samma lista. I annat fall bör man överväga att hantera händelserna separat, för att inte råka dra felaktiga slutsatser om två tider som inte är synkade med varandra jämförs. För att göra en händelselista lättare att läsa kan olika typer av händelser färgkodas, t.ex. rött för brytarfrånslag, grönt för brytartillslag, gult för larmsignaler och blått för manöversignaler.

4.Det finns mindre uppenbara källor till information. 

Tidigare iakttagelser, gjorda av felavhjälpnings- eller underhållspersonal, kan ge viktiga ledtrådar till exempelvis när grundorsaken till en störning egentligen inträffade. Att titta tillbaka i mätvärdeshistoriken kan också ge ledtrådar, exempelvis om ett trädpåfall har upptäckts på en ledning så kan tidpunkten bestämmas om nollpunktsspänningen höjdes märkbart när det inträffade.

5.Övning ger färdighet. 

Sist men inte minst: genom att regelbundet granska störningshändelser, även om de inte vid första anblick ser ut att vara speciellt intressanta eller komplexa, ökar möjligheterna med tiden att känna igen när något avviker från det vanligt förekommande eller det förväntade. 

Victor Bagge, senior engineer, dLab