Energilagring med batterier är på väg att förändra distributionsnäten i grunden. Frågan är inte längre om – utan hur de ska integreras på ett sätt som stärker nätets stabilitet och driftsäkerhet.

En ny spelare i nätet
Batteribaserad energilagring har på kort tid blivit en av de mest omtalade teknologierna i energibranschen. De lyfts fram som lösningen på kapacitetsbrist i växande städer, en nyckel för att ta in mer sol- och vindkraft, och som ett av de mest effektiva verktygen för att leverera stödtjänster till Svenska kraftnät.

De kan ladda när belastningen är låg, avlasta när nätet är ansträngt och till och med hålla igång lokala mikronät vid avbrott. Men med möjligheterna följer också nya krav: snabba skiften, minskad svängmassa och tusentals resurser som måste samspela i realtid.

Det gör att frågan om energilagring med batterier inte kan reduceras till “möjlighet eller risk”. De är båda – och skillnaden ligger i hur vi övervakar, styr och integrerar dem.

Batteriernas roller – en schweizisk armékniv för nätet
En av de mest fascinerande aspekterna med batterier är deras mångsidighet. De kan spela flera roller samtidigt, och samma anläggning kan byta funktion från dag till dag beroende på behov.

Batterier kan till exempel fungera som:
• Kapacitetsresurs – nätets egen powerbank som jämnar ut effekttoppar och kan skjuta upp dyra nätförstärkningar.
• Frekvensresurs – reagerar på millisekunder och är därmed den snabbaste källan till FFR (Fast Frequency Reserve) i Sverige.
• Resiliens i nätet – håller igång mikronät vid avbrott, även om det överliggande nätet slås ut.
• Vehicle-to-Grid (V2G) – elbilar som inte bara laddar, utan också kan leverera tillbaka el. Tillsammans kan de bli en enorm flexibilitetsresurs i lågspänningsnätet – men bara om det sker på ett kontrollerat sätt.

Kort sagt: batterier kan vara nästan vad som helst – från stödtjänstleverantör till lokal livlina. Men just denna mångsidighet innebär också att deras påverkan på nätet blir svår att förutsäga.

När möjligheter blir utmaningar
Att ta in energilagring med batterier i distributionsnät är mer än en teknisk fråga. Det ändrar hur näten drivs i praktiken – och hur nätbolagen måste arbeta. Med snabba förändringar, mindre svängmassa och nya affärslogiker växer utmaningarna i takt med möjligheterna.

• Strömmen flödar åt båda håll – effekten kan vända riktning på sekunder, vilket utmanar skyddssystem och felanalys.
• Felströmmar från oväntade källor – lokala batterier kan bidra till felströmmar och försvåra reläskyddens arbete.
• Elkvaliteten påverkas – hundratals växelriktare kan tillsammans skapa övertoner, supratoner och spänningsflimmer.
• Svängmassan minskar – synkronmaskiner ersätts av växelriktare som måste programmeras att härma tröghet.
• Marknad och nät krockar – aggregatorer optimerar för intäkt i realtid, medan nätägare planerar för långsiktig stabilitet.

Här blir övervakning den gemensamma nämnaren. Med realtidsdata kan nätbolag och flexibilitetsaktörer minska kunskapsgapet, styra resurserna bättre och se till att batterierna blir en tillgång – inte en risk.

Övervakning är avgörande för omställningen
Batteribaserad energilagring är här för att stanna, och de kommer spela en viktig roll i framtidens elsystem. Men för att de ska bli en resurs och inte en risk behövs bättre insyn och mätning. Med realtidsdata kan nätbolagen förstå hur batterierna påverkar nätet, upptäcka problem innan de blir störningar och styra utvecklingen i rätt riktning.

Övervakning är alltså inte ett ”nice-to-have”, utan förutsättningen för att batterier ska bidra till både stabilitet och säkerhet i den pågående energiomställningen.

Vill ni veta mer kan ni anmäla er till vårat webbinarium. Läs mer här.