Det har gått 20 år sedan Stormen Gudrun svepte över Sverige och fick en stor påverkan på både människor och infrastruktur. I januari 2005 stod vi inför omfattande skador på elledningar, vilket resulterade i att tusentals kilometer ledning behövde repareras och vädersäkras, samtidigt som över 730 000 hushåll blev utan ström. Detta var enorma utmaningar för elnätsbolagen – men det var också här dLabs resa började.
Låt oss ta det från början!
Stormen Gudrun blev en katalysator för förändring
Stormen var en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia och satte enorm press på elnätsbolagen. När omkullblåsta träd och förstörda elledningar skulle ersättas började E.ON ett omfattande arbete med att gräva ner ledningar för att vädersäkra nätet. Men denna lösning skapade också nya utmaningar. Till exempel ledde nergrävda kablar till fler intermittenta jordfel och kapacitiva strömmar – en svårighet för befintliga jordfelsskydd som inte alltid kunde skilja på friska och felbehäftade ledningar.
Därför blev det tydligt att det behövdes både fördjupad förståelse och nya tekniska lösningar för att möta dessa utmaningar. Som ett första steg startades 2006 ett forskningssamarbete mellan E.ON och docent Magnus Akke vid Lunds Tekniska Högskola.
Från forskning till innovation
Resan från forskning till praktisk nytta var nu i full fart. Till en början handlade det om flera examensarbeten i samarbete med E.ON, där fokus låg på reläskydd och intermittenta jordfel – en komplex utmaning som ofta orsakade icke-selektiva bortkopplingar.
En del av forskningen var skapandet av en modell av ett distributionsnät, som kunde simulera beteendet vid intermittenta jordfel. Modellen var ett viktigt steg framåt, men Docent Magnus Akke (grundaren av dLab) ville verifiera att hans modell av distributionsnätet stämde överens med verkligheten eftersom inspelningar från befintliga reläskydd inte var tillräckligt detaljerade. En resa till Tyskland och Beckhoff resulterade i det som vi idag kallar dBox, en industridator som incidentdetekterar med ett realtidssystem som huvudsakligen mäter ström och spänning.
Samtidigt som experiment genomfördes i nätmodellen påbörjades även ett samarbete med bland annat Öresundskraft som möjliggjorde avancerade tester på verkliga spänningar.
Resultaten talade sitt tydliga språk – systemet kunde identifiera och analysera problem som tidigare varit svåra att upptäcka. Denna fas präglades av intensiv utvärdering och vidareutveckling, där varje insikt hjälpte till att finslipa systemet för verkliga användningsområden.
Under perioden 2012 till 2014 tog nästa stora steg: forskningen översattes till konkreta lösningar för elnätsbolagen. Med hjälp av en ny molnlösning kunde verkliga händelser från elnätet samlas in och analyseras. Detta gav nätbolagen möjlighet att arbeta mer proaktivt och förbättrade hanteringen av avbrott avsevärt.
Det var nu som dLab började göra ordentligt avtryck i branschen. Samarbetet med kunder som Kraftringen, E.ON och Öresundskraft stärktes, och dLab etablerade sig som en aktör som kombinerade akademisk forskning med praktiska innovationer. År 2014 markerade ett kommersiellt genombrott och flera nätbolag implementerade dLabs Intelligenta Plattform – en milstolpe som bekräftade att visionen bakom dLab inte bara var möjlig, utan var här för att stanna.
Framtidens Elnät, idag!
Idag, två decennier efter att de första idéerna föddes, är dLab en stolt partner till elnätsbolag i Sverige och internationellt. Vår resa började med att lösa utmaningar efter Stormen Gudrun, men det som driver oss idag är att bidra till dagens och framtidens smarta och hållbara elnät.
Men vi stannar inte här, vi fortsätter se framåt med samma drivkraft: att fortsätta utveckla lösningar som stärker elnäten och möter morgondagens nya utmaningar.
En liten rolig detalj – Namnet dLab
Namnet ”dLab” kommer från den distributionsmodell som Magnus och hans team byggde, där ”d” står för just distributionsmodellen och ”lab” refererar till det laboratorium där arbetet utfördes. Ett namn som har följt oss genom hela vår resa.
